Brukarrevisionsrapport: Boendestöd Centrum 4
Brukarrevisionen av Boendestöd Centrum 4 i Göteborgs Stad är klar. I rapporten är hela resultatet sammanställt följt av ett antal styrkor och utvecklingsområden.
Boendestöd Centrum 4 är ett av flera boendestöd i centrumområdet. De har Majorna-Linné som främsta upptagningsområde. I brukarrevisionen deltog 15 brukare, som intervjuades hemma hos sig, på NSPH Västra Götalands kansli eller på telefon. Utifrån intervjuresultatet identifierades såväl styrkor som utvecklingsområden hos verksamheten.
Som styrkor lyftes följande:
- Genomförandeplan: nästan alla har gjort en genomförandeplan tillsammans med sin boendestödjare. De flesta upplever även att boendestödjaren följer planen, lyssnade och tog hänsyn till deras önskemål när de skapade den.
- Stödet – behov, dagar och tider: majoriteten tycker att stödet de får stämmer överens med deras behov. De flesta får även boendestöd de dagar och tider som passar och tycker att tiden är lagom.
- Bemötande och kompetens: de flesta upplever att boendestödjarnas bemötande är bra eller mycket bra. De beskrivs bland annat som lyhörda, förstående, flexibla, positiva och trevliga. Majoriteten upplever att boendestödjarna har tillräcklig kunskap om deras behov och de flesta känner sig förstådda av sina boendestödjare. Dessutom känner sig de allra flesta trygga med sina boendestödjare.
Som utvecklingsområden lyftes följande:
- Sysselsättning: majoriteten har ingen sysselsättning, men de flesta av dessa uppger att de skulle vilja ha det. Några saker som de behöver för att bli redo för det är att må bättre, planera in och få uppföljning kring det, få hjälp med att behålla sina jobb samt en flexibel chef.
- Fritid och social kontakt: knappt hälften saknar fritidsaktiviteter, helt eller till viss del. Dessutom svarar knappt hälften av de som inte besöker mötesplatser för personer med psykisk ohälsa att de skulle vilja göra det, eller kanske vill göra det. Fler än hälften har inte heller så mycket social kontakt som de önskar, helt eller till viss del. Nästan ingen av respondenterna som inte har tillräckligt med fritidsaktiviteter och social kontakt vet om att de kan ansöka till sin socialsekreterare om att få stöd inom dessa livsområden.
- Samverkan med sjukvård: de flesta upplever att det inte finns en samverkan mellan boendestödet och sjukvården. Några av dessa säger att det främst är från psykiatrins sida som det inte fungerar.
- Påverka sitt stöd – boendestödjare och byte av tider: frågorna om man kan påverka vilken boendestödjare som hjälper en samt om man får lov att ändra sina tider fick blandade svar. Drygt hälften upplever inte att de kan påverka vilken boendestödjare som ska hjälpa dem, eller att de bara kan det till viss del. Knappt hälften upplever att de kan ändra sina tider vid behov, eller känner att de kan ändra tiderna till viss del.
- Samsyn mellan boendestödjare: i flera frågor framkommer det synpunkter om att stödet fungerar bättre med den ena boendestödjaren, än med den andra. Respondenterna jämför ofta sina två fasta boendestödjare och tycker att den enas bemötande och stöd är bättre än den andras.
- Ta upp otrygghet med någon: de allra flesta är trygga med sina boendestödjare, men av den lilla gruppen som inte är det känner de inte heller att de kan ta upp det med någon. De flesta av dessa har försökt att ta upp det med boendestödet och/eller sin socialsekreterare, men utan att ha fått gehör.
Till varje utvecklingsområde finns ett antal förslag på åtgärder och/eller frågor att reflektera kring vid ett förbättringsarbete.
Brukarrevisionen är samordnad och sammanställd till en rapport av Lisa Vainio och Carina Hasth.