Brukarrevisionsrapport: Ungdomsmottagningar i Västra Götaland

Brukarrevisionen av ungdomsmottagningar i Västra Götaland är klar. I rapporten är resultatet sammanställt följt av ett antal styrkor och utvecklingsområden.

Det finns 56 ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Målgruppen för brukarrevisionen är de ungdomar upp till 25 år som går på någon ungdomsmottagning i regionen, men även de ungdomar som inte besökt någon ungdomsmottagning ännu.

662 ungdomar svarade på en enkät om hur de upplever bland annat tillgängligheten, bemötandet, vårdmötet och lokalerna samt vad de tänker att ungdomsmottagningen borde göra för att nå dem som inte vill, vågar eller får besöka ungdomsmottagningen.

Som styrkor lyftes bland annat följande:

  • De allra flesta är nöjda med bemötandet och vårdmötet. De känner bland annat att de har blivit lyssnade på, att de har blivit fördomsfritt bemött, att personalen gett den information de behöver och haft tillräckligt med kunskap för att hjälpa en. De känner också att de har blivit bemötta som en person, inte bara en patient, genom att i dialog med personalen prata djupare kring hur man har det med hjälp av kring- och sammanhangsfrågor.
  • För många ungdomar har ungdomsmottagningen en väldigt stor betydelse, vilket speglas i detta citat: ”Ungdomsmottagningen blev min räddning när jag behövde hjälp och det är jag evigt tacksam för!

Som utvecklingsområden lyftes bland annat följande:

  • Många ungdomar tycker att tillgängligheten kan bli bättre. Det behöver bli lättare att boka tid, att det borde finnas större möjlighet att boka tid på många olika sätt och att det finns mer tider att boka direkt efter skoltid.
  • Majoriteten av ungdomarna vet inte vart man kan vända sig om det uppstår problem eller konflikter med någon i personalen på mottagningen. Detta skulle kunna utvecklas genom till exempel en välkomstbroschyr som man får vid första besöket, information på en skärm i väntrummet eller en låda för klagomål eller synpunkter i väntrummet.
  • Personer med två eller fler funktionsnedsättningar är något mindre nöjda med bemötande, vårdmöte och lokaler än övriga ungdomar. Det är därför viktigt att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och hur man kan jobba för att möta dessa personer så det blir så bra som möjligt för dem.
  • Majoriteten av de som har svarat identifierar sig som heterosexuella kvinnor, svenskfödda i familjer med medel eller över medelinkomst. Det är viktigt att ungdomsmottagningen arbetar med att nå ut även till män och till mer marginaliserade grupper.

Förslag från ungdomar för att nå ut till dem som inte vill, vågar eller får besöka ungdomsmottagningen:

  • Samarbeta mer med skolorna, till exempel drop-in tider på plats i skolor eller ta emot små grupper på besök.
  • Informera mer om vad ungdomsmottagningen kan hjälpa till med, mer än bara den sexuella och reproduktiva hälsan. Exempelvis genom att marknadsföra sig på de sociala medier där ungdomar håller till.
  • Öka anonymiteten.

Brukarrevisionen är samordnad av Anna-Karin Engqvist, Agneta Persson och Jenny Ahto-Larsson.

Här finns rapporten att läsa i sin helhet.