Debatt i Dagens Samhälle: Behov av extra skolår – hinder senare 12 oktober, 2010 Elever med funktionsnedsättning blir ofta utan jobb och stoppas av nya högskoleregler, påpekar Henrik D Ragnevi, Attention i en debattartikel i Dagens Samhälle Nr 31/10. Har du svårigheter med att planera och strukturera din vardag är det knappast troligt att du kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning du vill läsa flera år senare har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet. Detta är läget för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. För de som läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matte på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har i högre grad än andra behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg. Med de nya antagningsreglerna till högskolan blir det svårare att bli antagen till en utbildning om du kompletterat eller läst upp dina betyg i efterhand, eftersom du hamnar i en egen mindre kvot, skild från dem som söker direkt från gymnasiet. Tidigare i år redovisades att 22 procent fler studenter med funktionshinder (de flesta med adhd och Asperger) har hört av sig till landets handikappsamordnare. Det vore extra tråkigt om den positiva trenden bröts på grund av de nya antagningsreglerna. Många får sin diagnos först i vuxen ålder. Det innebär att de inte fick rätt hjälp och stöd vare sig i grundskolan eller på gymnasiet. Det är också känt att i många fall mognar unga med neuropsykiatriska funktionshinder senare. Därför har de inte haft samma möjligheter som andra att få lika höga slutbetyg, eller ens en godkänd gymnasieexamen. Det är inte ovanligt att en elev med diagnos får förlängd studiegång. Enligt SCB saknade 43 procent av svenskarna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning någon form av sysselsättning 2008, siffrorna ser knappast bättre ut nu. Kunde de visa upp en högre utbildning – vid sidan om diverse anställningsstöd som lönebidrag och nystartsjobb – skulle möjligheterna att få ett arbete öka. Det kräver dock antagningsregler som premierar kunskaper i ämnet framför när studenten läst en kurs. Henrik D. Ragnevi Ordförande, Attention i Göteborg Suppleant, Riksförbundet Attention Länk till artikel: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/behov-av-extra-skolar-hinder-senare-17768 Kategorier Okategoriserade Första luckan i NSPH Västra Götalands brukarinflytandekalender 03 december, 2023 Idag är det första advent och dags för den första luckan i NSPH Västra Götalands brukarinflytandekalender, med nedslag i året som gått. Klippet handlar om Hjärnkoll i Västra Götalands uppmärksammande av transerfarenhet och psykisk ohälsa, med utgångpunkt i en ambassadörs be ... Läs mer Brukarrevisionsrapport: Berghagavägens BmSS (Göteborgs Stad) 01 december, 2023 Brukarrevisionen av Berghagavägens BmSS (Bostad med särskild service) i Göteborgs Stad är nu klar. I rapporten är hela resultatet sammanställt följt av ett antal styrkor och utvecklingsområden. Berghagavägens BmSS har 11 hyresgäster. I brukarrevisionen deltog 6 av dem, som intervjuades he ... Läs mer Digital dialogfika 14/12: tema anhörigskap 30 november, 2023 Den 14 december bjuder NSPH Västra Götaland in till årets sista digital dialogfika, denna gång med tema ”Anhörigskap”. Dagens gäster är Lena Eilersson (Anhörig Göteborg) samt Eva Garbielsson och Monica Albinsson (Anhörigkonsulenter). Tillsammans samtalar vi om anhörigskapet och de an ... Läs mer