Debatt i Dagens Samhälle: Behov av extra skolår – hinder senare 12 oktober, 2010 Elever med funktionsnedsättning blir ofta utan jobb och stoppas av nya högskoleregler, påpekar Henrik D Ragnevi, Attention i en debattartikel i Dagens Samhälle Nr 31/10. Har du svårigheter med att planera och strukturera din vardag är det knappast troligt att du kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning du vill läsa flera år senare har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet. Detta är läget för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. För de som läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matte på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har i högre grad än andra behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg. Med de nya antagningsreglerna till högskolan blir det svårare att bli antagen till en utbildning om du kompletterat eller läst upp dina betyg i efterhand, eftersom du hamnar i en egen mindre kvot, skild från dem som söker direkt från gymnasiet. Tidigare i år redovisades att 22 procent fler studenter med funktionshinder (de flesta med adhd och Asperger) har hört av sig till landets handikappsamordnare. Det vore extra tråkigt om den positiva trenden bröts på grund av de nya antagningsreglerna. Många får sin diagnos först i vuxen ålder. Det innebär att de inte fick rätt hjälp och stöd vare sig i grundskolan eller på gymnasiet. Det är också känt att i många fall mognar unga med neuropsykiatriska funktionshinder senare. Därför har de inte haft samma möjligheter som andra att få lika höga slutbetyg, eller ens en godkänd gymnasieexamen. Det är inte ovanligt att en elev med diagnos får förlängd studiegång. Enligt SCB saknade 43 procent av svenskarna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning någon form av sysselsättning 2008, siffrorna ser knappast bättre ut nu. Kunde de visa upp en högre utbildning – vid sidan om diverse anställningsstöd som lönebidrag och nystartsjobb – skulle möjligheterna att få ett arbete öka. Det kräver dock antagningsregler som premierar kunskaper i ämnet framför när studenten läst en kurs. Henrik D. Ragnevi Ordförande, Attention i Göteborg Suppleant, Riksförbundet Attention Länk till artikel: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/behov-av-extra-skolar-hinder-senare-17768 Kategorier Okategoriserade Artikelserie peer support: Jeanette bygger relationer utifrån sina erfarenheter av psykisk ohälsa 29 maj, 2023 Yrkesrollen peer support* blir allt mer eftertraktad av både arbetsgivare och arbetstagare. I Västra Götaland har det funnits aktiva peer supportrar sedan 2016, men i och med en ökad efterfrågan utbildades fler under hösten 2022. I den sista delen av vår artikelserie om peer support ska vi be ... Läs mer Vill du arbeta extra som intervjuare till våra brukarrevisioner? 24 maj, 2023 NSPH Västra Götaland genomför årligen brukarstyrda brukarrevisioner. Nu söker vi dig som vill arbeta extra med att intervjua brukare i socialpsykiatriska verksamheter i Göteborgs Stad. Intervjuerna handlar om vad brukarna tycker är bra och mindre bra med stödet de får. Vem vi söker Vi s ... Läs mer Artikelserie peer support: Moni vill få igång samtal och nya perspektiv på psykisk ohälsa 15 maj, 2023 Yrkesrollen peer support* blir allt mer eftertraktad av både arbetsgivare och arbetstagare. I Västra Götaland har det funnits aktiva peer supportrar sedan 2016. I och med en ökad efterfrågan utbildades nya ”peerar” under hösten 2022. En av av de nyutbildade peer supportrarna är Moni, som ... Läs mer