Fem frågor om brukarrevisionen av ungdomsmottagningar i Västra Götaland
Under 2023 och en bit in på 2024 gjorde NSPH Västra Götaland en brukarrevision av ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Vi fick in 662 enkätsvar från besök på 48 mottagningar i Västra Götalands nio delområden, vilket gör brukarrevisionen till den största vi har gjort såhär långt. Vi har pratat med Anna-Karin Engqvist, Agneta Persson och Jenny Ahto-Larsson på NSPH Västra Götaland, som har gjort brukarrevisionen.
Hej Anna-Karin, Agneta och Jenny!
Vilket jobb ni har gjort! Brukarrevisionen av ungdomsmottagningarna har följt med er under en lång tid nu, hur har det varit att arbeta med den?
Anna-Karin och Agneta: Det har varit väldigt lärorikt och givande, inte minst då det kom så många svar och då ungdomarna tog sig tid genom att beskriva fylligt sina upplevelser och erfarenheter av ungdomsmottagningen. Att undersöka ungdomars situation och hälsa genom att fråga dem direkt känns väldigt centralt för att bidra till att deras situation och hälsa förbättras.
Kan ni berätta lite om bakgrunden till brukarrevisionen – hur initierades uppdraget?
Jenny: Jag har suttit med i partsgemensam grupp för ungdomsmottagningarna under flera år. Där har jag lyft frågan om vikten av att utföra en brukarstyrd brukarrevision på ungdomsmottagningarna. 2021 bestämde vi tillsammans med verksamheten att nu skulle vi påbörja arbetet med en sådan.
Resultatet visar att de flesta har ett bra helhetsintryck av sin ungdomsmottagning, men också att finns flera utvecklingsmöjligheter. Var det någon del som stack ut eller förvånade er?
Agneta: Det förvånade mig att det var relativt många som inte kände till ungdomsmottagningarna så väl och att det var relativt många som inte kände till vart man vänder sig om det uppstår konflikter med personal på mottagningen.
Anna-Karin: Att ungdomsmottagningen verkar ha så stor betydelse för många av ungdomarna även när det gäller det psykiska mående är något som kom fram i fritextsvaren. Detta tycker jag är ett viktigt resultat. Många ungdomar skriver dock att de inte tror att det är så känt att man kan få hjälp med annat än den sexuella och reproduktiva hälsan och här tänker jag att det finns en möjlighet för ungdomsmottagningarna att bli tydligare och informera mer aktivt.
Det framkommer många kloka idéer om hur ungdomsmottagningarna kan bli bättre. Kan ni ge några exempel på saker som ni hoppas att ungdomsmottagningarna arbetar vidare med?
Anna-Karin och Agneta: Vi hoppas att de arbetar vidare med sitt redan goda bemötande och jobbar fortsatt aktivt med att normalisera och avstigmatisera ungdomsmottagningarna, så att fler vågar ta steget att söka sig dit när de behöver det. Vi hoppas även att de jobbar vidare med att utöka sitt samarbete med skolorna, så de kan finnas på plats och ha drop in-tider där.
Jenny: Jag hoppas även de arbetar vidare med fortbildning för personal, mer information i väntrummen och att man ser över på respektive mottagning – vilka utmaningar har vi här, har vi rätt personal här, behöver vi fler kuratorer eller läkare etc.?
Har ni några avslutande ord som ni vill rikta till personerna som har deltagit i undersökningen?
Anna-Karin, Agneta och Jenny: Tusen tack för att ni deltagit i detta viktiga arbete för en fortsatt bra – och bättre – ungdomsvård, men också för ert förtroende och för att ni har varit så generösa och modiga med att dela med er av era erfarenheter. Vi har gjort vårt bästa för att förvalta detta förtroende och med att lyfta era röster för positiv förändring!