Internationella dagen mot diskriminering

Idag är det FN:s internationella dag mot diskriminering. Under fem dagar har NSPHiG publicerat kunskapshöjande inlägg i sociala medier om diskriminering och rättighetsbaserat arbete kopplat till psykisk ohälsa. Här nedanför sammanställs inläggen.

Vad är diskriminering i samband med psykisk ohälsa?

Begreppet diskriminering är brett och komplext. På ett övergripande plan innebär det negativ särbehandling på grund av exempelvis kön, etnicitet, trosuppfattning eller funktionshinder. Den svenska diskrimineringslagen och Europakonventionen säger att ingen får utsättas för diskriminering. Även Agenda 2030 slår fast att utrotning av diskriminering är viktigt för ett hållbart samhälle och en förutsättning för en jämlik värld.

Diskriminering kan ske inom olika livsområden, exempelvis utbildning och arbetsliv, ekonomi, fritid, somatisk och psykiatrisk vård och socialtjänst. Mängden forskning om hur utbredd diskrimineringen upplevs vara inom områdena varierar. På första bilden ser du vilka de bidragande faktorerna kan vara. De är samlade från NSPH:s kunskapsöversikt om diskriminering i samband med psykisk ohälsa.

Arbetet mot diskriminering sker även på regional nivå. I Västra Götalands handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2022 är ett av målen är att ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen. I den regionala handlingsplanen för social hållbarhet 2021-2030 handlar ett av målen om att identifiera och analysera orättfärdiga skillnader. Utöver interna utbildningar, kartläggningar och informationsmaterial rekommenderar vi att brukarrörelsen bjuds in för att belysa rättigheter och diskriminering i samband med psykisk ohälsa ur ett brukarperspektiv.

 

Diskriminering, stigmatisering och självstigmatisering

Att leva med psykisk ohälsa kan innebära att man utsätts för stigmatisering (”stigma”), vilket i sin tur kan leda till självstigmatisering (”självstigma”). På andra bilden ser du vad vi menar med stigmatisering och självstigmatisering. I NSPHiG:s Handbok i brukarinflytande beskrivs att psykisk ohälsa historiskt sett har omgärdats av stigmatisering. Även om samhället har blivit öppnare och mer tolerant är stigmatisering förekommande än idag.

Stigma och självstigma får många negativa konsekvenser. Det kan leda till skam- och skuldkänslor, vilket i sin tur kan göra att personer med psykisk ohälsa döljer sina problem och inte söker hjälp. När de väl söker hjälp upplever vissa bristfälligt bemötande, fördomar och negativa attityder – i värsta fall även diskriminering.

Att bryta stigma och självstigma är en central del av NSPHiG:s arbete. Ett led i att uppnå det menar vi är att öka brukarinflytandet inom psykiatrisk vård. Det kan bidra till många positiva effekter; egenmakten hos brukare ökar, samtidigt som negativa attityder och fördomar minskar. Det kan i sin tur leda till att även diskrimineringen minskar.

 

Blir du diskriminerad i samband med psykisk ohälsa?

Ingen ska behöva utsättas för diskriminering i samband med psykisk ohälsa, men ändå förekommer det. Vi rekommenderar att du läser på om dina rättigheter och vad som räknas som diskriminering. Ta hjälp av NSPHiG:s informationsmaterial Dina rättigheter i vården och riksorganisationen NSPH:s material för ett psykisk ohälsa-perspektiv på det.

För mer generell information om diskriminering rekommenderar vi Diskrimineringsombudsmannens hemsida. På tredje bilden ser du hur du kan gå tillväga om du vill tipsa och lämna klagomål om diskriminering.

 

Hur arbetar vi?

På NSPHiG arbetar vi på olika sätt med rättigheter och mot diskriminering kopplat till psykisk ohälsa. På bilden ser du ett urval av de metoder och verktyg vi använder oss av.

Människor som lever med psykisk ohälsa ska få göra sina röster hörda. Delaktighet är en mänsklig rättighet. Ett sätt att stärka egenmakten kan vara att få kunskap om sina mänskliga rättigheter. Ett annat sätt kan vara att engagera sig i en förening.

Egenmakt, delaktighet, inflytande och anti-stigmaarbete återfinns på ett eller annat sätt i alla våra projekt. De största delarna av det rättighetsbaserade arbetet bedrivs dock i Förenings- och mänskliga rättighetsuppdraget. Där arbetar vi bland annat med föreningsutveckling för att stärka delaktigheten och egenmakten hos brukare i regionen, anordnar föreläsningar, dialogmöten och workshops för brukare och psykiatripersonal, håller i egenmaktsutbildningar och tar fram informationsmaterial om rättigheter i relation till psykisk ohälsa.

 

Tal om mänskliga rättigheter

Agneta Persson är en av samordnarna för Förenings- och mänskliga rättighetsuppdraget. I videon nedan håller hon ett tal om mänskliga rättigheter och diskriminering i samband med psykisk ohälsa.