Seminarium om samarbete mellan anhöriga, patienter och psykiatrin 07 mars, 2019 -Anhöriga mÃ¥ste ses som en viktig resurs i vÃ¥rden. De har viktig kunskap om personen som är sjuk, säger Malin Emanuelsdotter, NSPHiG som igÃ¥r deltog pÃ¥ seminariet Trialog- att rusta för ett gott samarbete inom psykiatrin, tillsammans med Lennart Lundin, psykolog och Lena Hultén frÃ¥n Anhörigföreningen. I psykiatrin finns tre viktiga aktörer: personen med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, dennes anhöriga och personal. Var och en har sitt perspektiv som är viktigt. Arvsfondsprojektet Trialog, som drivs av Bräcke Diakoni bjöd igÃ¥r in till ett seminarium för att diskutera hur detta samarbete kan se ut och förbättras. Forskning visar att personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning Ã¥terhämtar sig snabbare om deras anhöriga fÃ¥r vara delaktiga i processen. Tyvärr vittnar mÃ¥nga anhöriga om att de känner sig utestängda frÃ¥n vÃ¥rden, att de inte blir informerade eller tillfrÃ¥gade om att vara med och att deras erfarenheter inte tas tillvara. Malin Emanuelsdotter, NSPHiG, berättade om sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Hon levde länge med ett självskadebeteende, PTSD och depression och hade kontakt med psykiatrin i Ã¥tta Ã¥r innan hon fick rätt hjälp som gjort att hon idag mÃ¥r bra. Hon har ocksÃ¥ erfarenhet som anhörig och dessutom mÃ¥nga Ã¥rs erfarenhet som sjuksköterska. – När jag var sjuk var mina anhöriga tyvärr inte sÃ¥ delaktiga i min vÃ¥rd. De bodde visserligen lÃ¥ngt borta men de ville vara delaktiga. Och när jag själv sa till mina vÃ¥rdkontakter att jag ville att mina anhöriga skulle vara delaktiga fick jag ibland höra saker som: är du inte vuxen? Kan du inte svara själv för vad som är bäst för dig? Anhöriga mÃ¥ste ses som en viktig resurs i vÃ¥rden, anser Malin Emanuelsdotter. De har viktig kunskap om personen som är sjuk. – Hur är det hemma? Vad fungerar inte i vardagen? Se de anhöriga som en del av teamet runt den sjuka personen. Hon har flera rÃ¥d till anhöriga till nÃ¥gon som lever med psykisk ohälsa. Bland annat att först prata med den anhöriga kring vilket stöd hen vill ha och att, om det är möjligt, följa med när hen söker vÃ¥rd. DÃ¥ presenteras den anhöriga direkt för vÃ¥rdkontakterna. Vill personen som är sjuk att anhöriga ska informeras om vÃ¥rden kan detta direkt skrivas in i journalen. Det är viktigt att läsa pÃ¥ och skaffa sig sÃ¥ mycket kunskap som möjligt om diagnosen och att ta reda pÃ¥ vilka rättigheter och skyldigheter man har. Ett annat tips är att söka sig till brukarorganisationer där man kan möta andra anhöriga som är i liknande situation. – Det är ocksÃ¥ väldigt viktigt att ta hand om sig själv, annars kan man aldrig vara ett bra stöd för nÃ¥gon annan, säger Malin Emanuelsdotter. Lennart Lundin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och förste vice ordförande i Schizofreniförbundet menar att man som anhörig och patient ska kunna förvänta sig att bli anständigt behandlad av vÃ¥rden. En vanlig frÃ¥ga han möter bland anhöriga är dock just hur de ska kunna komma in i vÃ¥rden. Han nämner flera möjliga orsaker till varför det är sÃ¥ svÃ¥rt. – Dels är sjukvÃ¥rden individcentrerad idag, och dels tror jag att det handlar om att det i psykiatrin kan finnas kvar en uppfattning om att föräldrarna har orsakat barnens psykiska sjukdom. Men vi vet att personer med allvarliga diagnoser mÃ¥r bättre om de fÃ¥r stöd av det privata nätverket kring dem och det är vÃ¥rdens uppgift att stödja detta nätverk. Lennart Lundin lyfter ocksÃ¥ fram bristfälliga kunskaper om sekretesslagstiftningen och hur den ska användas i praktiken, som en orsak till att anhöriga hÃ¥lls utanför vÃ¥rden. Anhöriga har det ofta väldigt slitsamt och det är inte ovanligt att de fÃ¥r gÃ¥ ner i arbetstid, att de fÃ¥r sämre ekonomi bland annat. Den bästa hjälpen för de anhöriga är att patienten fÃ¥r bra behandling, menar Lennart Lundin. Forskning visar ocksÃ¥ att när patienten fÃ¥r bra kontinuerligt stöd sÃ¥ minskar sjukligheten för de anhöriga. Lena Hultén frÃ¥n Anhörigföreningen tycker att det skulle erbjudas mycket mer stöd till anhöriga i samhället, tex kriscentrum dit man kan vända sig för att fÃ¥ prata och fÃ¥ stöd. Hon tycker ocksÃ¥ att det borde vara självklart att personal tar reda vilka de anhöriga är och att de bjuds in till samtal tillsammans med patienten. En enkel sak som skulle betyda mycket är ocksÃ¥ att fÃ¥ information om vilket stöd som finns för anhöriga i kommunen, när man är i kontakt med vÃ¥rden. Till exempel en broschyr. Bemötandet är naturligtvis väldigt viktigt och Lena Hultén lyfter fram vad hon tycker utgör grunden för ett bra möte inom vÃ¥rden. -Att bli lyssnad pÃ¥, bli bekräftad och att vÃ¥rdpersonal ger av sin tid. VÃ¥rden behöver förstÃ¥ att vi som anhöriga är de som känner patienterna bäst och att det är viktigt för vÃ¥rden att ta del av vÃ¥r kunskap. Projektet trialog vill synliggöra situtionen för anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Mälsättningar är att hitta metoder för bättre samarbeten. Projektet görs i samarbete med Anhörigföreningen Göteborg, NSPHiG, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Studieförbundet Vuxenskolan. Läs mer om projektet Trialog här. Kategorier Aktuellt Brukarinflytande Okategoriserade NSPH Västra Götaland pÃ¥ Ã¥rets Bokmässa 25 september, 2023 PÃ¥ torsdag drar Ã¥rets Bokmässa igÃ¥ng! VÃ¥r riksorganisation, NSPH, har skapat Scenen för psykisk hälsa, en arena om psykiskt mÃ¥ende och som gästas av författare, psykologer, psykiatriker, egenerfarna, anhöriga och andra som pÃ¥ olika sätt ger sitt perspektiv pÃ¥ temat psykisk hälsa. ... Läs mer Vi söker nya peer supportrar! 15 september, 2023 Vill du arbeta som själverfaren stödperson inom Göteborgs Stad? Vi söker dig som är intresserad av att arbeta som peer supporter inom Göteborgs Stad. En peer supporter är en själverfaren stödperson för människor som befinner sig i ett tillstÃ¥nd där de behöver mycket stöd och hjälp. ... Läs mer Hur har Majorna-Linnés boendestöd arbetat med resultatet frÃ¥n brukarrevisionen? 14 september, 2023 Under vÃ¥ren 2022 genomförde NSPH Västra Götaland en brukarrevision pÃ¥ Majorna-Linnés boendestöd (numera Boendestöd Centrum 3). Den här terminen har tvÃ¥ träffat tvÃ¥ stödpedagoger frÃ¥n verksamheten för ett uppföljningssamtal. Det blev en bra dialog där vi pratade om deras upplevelser ... Läs mer