SIP – För dig som behöver få dina kontakter med socialtjänst och sjukvård samordnade

SIP, Samordnad Individuell Plan, är till för att underlätta för dig som får insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Målet är att synliggöra ditt behov av stöd utifrån ditt perspektiv och att samordna stödet mellan de olika insatsgivarna och tydliggöra respektives ansvar.

SIP handlar om att få en gemensam bild av ditt stödbehov, dela varandras kunskaper, se till att insatser sker i rätt ordning, att rätt stöd ges och fås, att följa upp hur det går och att säkerställa att viktig information når alla berörda. Sedan 2010 är SIP är en lagstadgad rättighet och gäller både vuxna och barn.

SIP – en process med utgångspunkt i dina behov

SIP består av förmöten, planeringsmöten och framtagande av en skriftlig plan som samtliga aktörer åtar sig att följa samt uppföljningsmöten. Utgångspunkten för SIP ska vara dina upplevda behov och önskemål, det vill säga vad som är viktigast för dig att få hjälp med just nu samtidigt som ett helhetsgrepp om din situation görs. Planen ska innehålla vilka insatser du behöver, vilka aktörer som har ansvar för vilka åtgärder, när de ska göras och vem som har det övergripande ansvaret för planen.

Du och/eller dina närstående ska vara med och bestämma vilka som bjuds in till mötet

Det är viktigt att du funderar över vilka som behöver vara med för att få en sådan bra helhetsbild som möjligt och för att ni tillsammans ska kunna komma på så bra lösningar för dig som möjligt. Det är bra om alla verksamheter som ger vård och stöd är med. Det kan till exempel vara personal från socialtjänsten, vårdcentral, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skola, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården som träffas tillsammans med den enskilde. Den enskilde får även bjuda in andra stödpersoner och besluta vem som ska vara samordnare för SIP:en.

Socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens ansvar att samordna insatserna

Den enskilde eller närstående behöver själv inte begära en SIP, då det är socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar att samordna insatser kring den enskildes behov. Men en enskild eller närstående kan också ta initiativ till en SIP. En SIP ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde och kan inte upprättas utan den enskildes samtycke.  Om det är lämpligt ska den närstående få möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det. En SIP avslutas när den enskilde fått det stöd denne behöver och inte längre har behov samordning av insatser, eller när den enskilde tar tillbaka sitt samtycke.

NSPHiG:s arbete med SIP

NSPHiG har på uppdrag av Västra Götalandsregionen undersökt hur brukare i VG-regionen upplever att SIP har fungerat för dem. Detta resulterade i rapporten ”Jag lever mitt liv mellan stuprören”. Rapporten bygger på 57 enkätsvar och 12 djupintervjuer. Några råd om SIP som framkommer i rapporten är följande:

• Läs på om dina rättigheter.
• Fundera på vad du har för frågor och vad du vill ha hjälp med.
• Fundera på vilka du vill bjuda in.
• Ha ett förmöte.
• Om du kan och orkar, stå på dig och våga fråga.
• Kontakta en brukarförening om du behöver råd eller stöd.
• Ta med en stödperson.
• Våga höja nivån på diskussionerna om du tycker att de blir för enkla och inte leder framåt.

Sara Svensson på NSPHiG har skrivit rapporten och föreläst om resultatet av den. Du kan ta del av föreläsningen nedan.

Länkar för dig som vill läsa mer om SIP

• Informationsfolder om SIP (skapad av VGR och Västkom)
• Intervju med Sara Svensson som skrivit rapporten