Kommentarer till ny vägledning för boendestöd
Socialstyrelsen har tagit fram en ny vägledning för boendestöd. Den syftar till att inspirera, vägleda och höja kvaliteten i det professionella arbetet. Vi välkomnar vägledningen, särskilt betoningen på relationer till boendestödjare samt delaktighet i stödet.
I våra brukarrevisioner av boendestöd har vi sammanlagt intervjuat över 350 personer om deras upplevelser av stödet. Tillsammans med egna upplevelser av stödet och av arbete som boendestödjare ställer vi oss positiva till många av områden som vägledningen belyser.
Relationen till sin boendestödjare
En av vägledningens centrala kvalitetsfaktorer handlar om relationen mellan boendestödjare och brukare, samt vikten av kontinuitet. De skriver att relationer byggs över tid och att ”få träffa samma personer och veta vem som kommer, är för stödanvändaren en viktig del i boendestödet. Oförutsägbarhet gällande vilka som kommer och när de kommer upplevs vara negativt.”
Våra erfarenheter är att brukare upplever ett gott bemötande från sina boendestödjare som de har byggt en relation till. Relationen bidrar till känslor av trygghet, tillit och förtroende. Samtidigt uttrycker flera att de inte är bekväma att byta boendestödjare oftare än nödvändigt och att det är jobbigt att ta emot vikarier, speciellt med kort varsel. Det upplevs otryggt att släppa in nya människor i hemmet och påfrestande att behöva upprepa sina behov för en ny person.
Relationer skapar även goda förutsättningar för en djupare förståelse för brukaren. Det är till exempel viktigt att förstå skillnaden mellan att inte vilja och att vilja, men av olika anledningar inte kunna, göra något. Det kan handla om allt från att vara delaktig till att genomföra en specifik insats. För att kunna uppmärksamma detta krävs ofta en god relation, där brukaren är trygg med att göra sin röst hörd och boendestödjaren snabbt kan tolka och förstå dennes behov, hinder och dagsform. Det här skapar goda förutsättningar att tillsammans med brukaren lösa eventuella hinder på ett sätt som fungerar för hen.
Delaktighet i planering och utformning
Vägledningen betonar vikten av att planera och följa upp stödet tillsammans med brukare. De betonar att man ska ”göra det möjligt för stödanvändaren att styra stödets utformning” och hänvisar till att forskning visar att ”insatser som präglas av hög grad av individanpassning och brukarinflytande leder till större nytta för den enskilde.”
Våra erfarenheter från brukarrevisioner är att det finns önskemål från brukare om mer stöd inom områden som de i dagsläget inte får hjälp med. Ofta handlar det om insatser som rör social kontakt, sysselsättning samt fritidsaktiviteter och mötesplatser. Anledningen till att de inte får stöd inom områdena är troligtvis för att det inte står beskrivet i beslut och/eller genomförandeplan.
Stödbehov kan förändras över tid. Samtidigt kan det vara svårt att uttrycka sina förändrade behov och önskemål. Ett aktivt delaktighetsarbete i såväl beslut som planering – både inför och löpande under insatsen – möjliggör ett mer behovsstyrt och individanpassat stöd.
- För handläggare som beslutar om boendestödet är det viktigt att göra brukaren delaktig i beslutet, liksom när det ska förnyas. På det sättet kan nya behov uppmärksammas och beslutet kan anpassas efter dessa.
- För boendestödjare är det viktigt att se över och vid behov revidera genomförandeplanen regelbundet och tillsammans med brukaren. Kvarstår samma behov? Hur kan insatserna genomföras på bästa möjliga sätt för just den här brukaren? Individanpassning och flexibilitet är viktigt för att stödet ska ge effekt och kännas meningsfullt.
- För verksamheter är det viktigt med oberoende uppföljningar och utvärderingar på gruppnivå för att få en helhetsbild av hur stödet fungerar för målgruppen, till exempel genom brukarstyrda brukarrevisioner.
Delaktighet är en mänsklig rättighet och även en kritisk del i återhämtningsprocessen och resan mot en så god hälsa som möjligt. För den enskilde kan det bland annat bidra till ökad självkänsla och egenmakt. Det kan i sin tur öka chanserna för ett av boendestödets mål – att stärka personers självständighet.
Vägledningen riktar sig i första hand till boendestödjare och deras chefer, men även handläggare och beslutsfattare inom socialtjänsten kan ha nytta av den.
Sedan 2014 har NSPH Västra Götaland genomfört 20 brukarrevisioner på boendestöd; de flesta i Göteborgs Stad. Vi har sammanlagt intervjuat över 350 personer om stödet de får.