Uppföljningar av brukarrevision i primärvård i Skaraborg
Under 2024 genomförde NSPH Västra Götaland, tillsammans med NSPH Skaraborg, brukarrevisioner på två vårdcentralers team för psykisk hälsa i Skaraborg: Närhälsan Mariestad och Närhälsan Tidaholm. Under hösten har vi haft uppföljningar med respektive vårdcentral för att prata om resultatet.
Upplevelse av att göra en brukarrevision
Båda vårdcentralernas team för psykisk hälsa har goda upplevelser av att genomföra en brukarrevision. Det var första gången för dem, men även första gången i Sverige som brukarstyrda brukarrevisioner genomfördes på vårdcentralers team för psykisk hälsa.
Processen var smidig och tog inte mycket tid i anspråk för oss. Det var spännande att genomföra brukarrevisionen och vi funderade över vad vi skulle få in för svar. Det känns lite läskigt att utsätta sig för en sådan transparens och få höra vad patienterna säger och tycker om verksamheten. (Närhälsan Tidaholm)
Förbättringar i första samtalet
Vårdcentralernas team för psykisk hälsa fick snarlika resultat, där många som har ett pågående stöd är nöjda med stödets utformning som bemötande. Flera utvecklingsområden berörde personer som söker stöd på vårdcentralen, men som i det första samtalet hänvisas vidare till något annat, till exempel annat stöd eller får råd om egenvård. Hos denna grupp var missnöjet större än hos andra i flera av undersökningens frågeområden.
Båda vårdcentralerna lyfter att det kan uppstå dilemman rörande denna grupp, då förväntningar på stöd kan krocka med vårdcentralernas införande av IBH*. Samtidigt är de överens om att förbättringar kan ske för gruppen, inte minst vad gäller vad gäller information och tydlighet.
– Vi kan behöva arbeta mer med att skapa rätt förväntningar på oss från patienter, till exempel genom psykopedagogisk kompetens kring varför vi hänvisar till andra instanser. Det kan göra att vi och patienten får en gemensam förståelse. (Närhälsan Tidaholm)
– Vi behöver bli mer tydliga med att det första samtalet är ett bedömningssamtal. Vi behöver även förtydliga varför patienten blir hänvisad vidare till något annat. I samtalet kan vi säga att ”vi testar det här först” vid råd om egenvård och att man alltid är välkommen tillbaka, att egenvården bara är ett första steg. Det handlar mycket om pedagogiken i samtalet. (Närhälsan Mariestad)
Det är viktigt att patienten känner att den har fått tillräckligt med information och att vi möter oron som kan finnas, så att personen känner sig lugnare med hänvisningen. Vi har diskuterat detta och gett varandra tips. (Närhälsan Mariestad)
Civilsamhället kan vara en viktig del i hänvisningarna till annat stöd. Det vill Närhälsan Mariestad ta tillvara på.
– Vi försöker även uppdatera oss om vad det finns för stöd i civilsamhället, till exempel inom kyrkan, föreningar, träffpunkter och anhörigstöd. (Närhälsan Mariestad)
*IBH står för Integrerad beteendehälsa och är en teambaserad primärvårdsmodell. Målet är hög tillgänglighet, där patienter ska kunna erbjudas snabb kontakt och på så sätt fångas upp i ett tidigt skede. Vårdinsatserna anpassas sedan efter patienters individuella behov, genom att sortera och guida patienter till rätt hjälp.