Stigma, bemötande och egen erfarenhet
NSPH:s årliga rapport har temat skadligt bruk eller beroende. Över 1000 personer med egen erfarenhet av skadligt bruk eller beroende samt anhöriga har besvarat en enkät om upplevelser av livsvillkor och stöd i samhället. Här fördjupar vi oss i delar av resultatet.
Negativa föreställningar och stigma gentemot personer med skadligt bruk eller beroende är högst närvarande i samhället. Detta kan bidra till självstigma och känslor av skam och skuld, vilket i sin tur påverka självkänslan och att man undviker sociala kontakter. NSPH-rapporten visar att:
Nästan sex av tio har undvikit sociala sammanhang på grund av sitt skadliga bruk eller beroende.
Drygt hälften har inte blivit respektfullt bemötta av personer som de har kommit i kontakt med, men inte känner. Nästan tre av fyra upplever att de inte har blivit respektfullt bemötandet av myndigheter.
Att bryta stigma och självstigma är en av NSPH Västra Götalands hjärtefrågor. Vi vill se ökat arbete kring:
- Kunskap om stigma och medvetenhet om vad det kan ge för effekter, till exempel genom fler utbildningsinsatser för personal.
- Aktiviteter och arbetssätt riktat till – och tillsammans med – målgruppen.
- Involvering av kunskap på individ-, verksamhets- och systemnivå från personer som har befunnit sig i liknande situationer som målgruppen.
Bemötandets betydelse
Mikele Yohannes arbetar som peer supporter på LARO-mottagning och mobilt beroendeteam (Sahlgrenska universitetssjukhuset). Han har själv erfarenhet av beroende och att stigmat finns överallt i samhället:
– Det finns föreställningar om att ”en missbrukare alltid är en missbrukare” som inte är värdig att lita på. Vissa tror att man är född beroendesjuk, andra att man har en valmöjlighet till ett annat liv utan att använda substanser som mildrar ångest och livets svårigheter. Det kan handla om att man inte förstår orsak och verkan och att beroendet kan ha börjat som självmedicinering.
Ett gott bemötande är av stor betydelse i mötet med personer, och särskilt med en målgrupp vars problematik är så stigmatiserad. Det är ett av flera sätt att minska stigma och skam på. Nedan ges exempel från en brukarrevision på socialmedicinska mottagningar i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn.
De lyssnar och är icke-dömande. Tidigare stöd har varit lite dömande, och det hjälpte inte. Då började jag dricka igen. Här har de aldrig varit dömande och då är det lättare att sluta. Det blir inte så skamfyllt.
Det gjorde mycket att de hade så gott bemötande. Skammen minskade mycket hos mig.
Den egna erfarenhetens betydelse
I intervjuer med personer kopplade till de socialmedicinska mottagningarna framkommer betydelsen av att träffa personer med liknande erfarenheter. Några beskriver det såhär:
I början kändes det jobbigt att prata i grupp, men det blev bättre efter tag för att alla hade liknande problem. Jag har öppnat upp mig mer och mer. Först kände jag mycket skam, men det har blivit lättare med tiden.
Jag fick börja i en grupp här, där vi pratade förebyggande och fick träffa likasinnade i missbruket. Det var skönt att se att jag inte var ensam och att dessa problem finns i alla åldrar.
Peer Support kan genom spegling och den egna erfarenheten vara en bidragande faktor till att minska såväl stigma som självstigma. I en intervju vi gjorde med Mikele förra året berättar han:
– Jag tror att igenkänningsfaktorer är avgörande, både för mig och brukarna jag träffar. Det gör att vi klickar på en gång. Det är styrkan med Peer Support – den självupplevda delen och att känna igen sig i personerna man träffar.