Kommentar om skolmodellen ”no excuses”

Regeringen vill införa en ny skolmodell, inspirerad av ”no excuses”-skolorna i USA och Storbritannien. Modellen bygger bland annat på ökad disciplin, högre förväntningar och tempo samt större krav på goda resultat. Även i Göteborg finns partier som vill implementera modellen som pilot i några skolor. Vad skulle skolmodellen innebära för elever som mår dåligt och/eller inte kommer till skolan?

Rapporteringar om ungas försämrade mående avlöser varandra. Det handlar om allt från oro, ångest och stress till psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser. Allt fler mår dessutom dåligt i skolmiljön – ibland till den grad att de inte längre orkar gå till skolan. Vi tror varken ”no excuses”-skolan är gynnsam för det psykiska måendet eller för att skapa miljöer som elever trivs i.

Lärares röster om ”no excuses”-skola

Vi har läst flera texter från lärare som är kritiska till ”no excuse”-skolan. En av dem är Maria Wiman. I en debattartikel i GP skriver hon att ”i mitt klassrum välkomnar jag elevernas röster, jag vill höra deras tankar, jag vill att vi ger och tar. Men jag är alltid auktoriteten, jag står för strukturen och det är jag som är förankrad i styrdokumenten”. Hon ställer sig också frågande till vad skolmodellen gör med elevernas psykiska hälsa. NSPH Västra Götalands samordnare barn och unga, Else Thorstein:

Det är av stor vikt att vi lyssnar till dem som faktiskt arbetar med barnen i skolan för att höra vad de tycker om modellen. Liksom Wiman tror vi på en skola där elever får möjlighet att bli hörda, upplyfta och sedda av trygga och närvarande vuxna. Samtidigt ska det givetvis finnas en struktur som också behövs för att få studiero, möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker.

I en annan debattartikel i GP skriver specialläraren Niclas Fohlin att ”skolmodeller som håller över tid bygger på värme, ramar och relationer. Skolforskningen har om och om igen visat att trygghet är en grundförutsättning för lärande.”

Satsa på elevhälsa och trygghet

Både Fohlin och Wiman menar att satsningar bör göras på ett stärkt elevhälsoarbete. De betonar även vikten av en skola som präglas av värme, relationer och trygga vuxna. Vi instämmer i detta. Att barn och unga mår bra skapar goda förutsättningar för lärande. Else:

Skolpersonal behöver få goda arbetsvillkor och möjligheter att möta eleverna där de är och möjliggöra att gedigen erfarenhet och god bemötandekultur stannar kvar i klassrummen.

Vi ser också att det finns många fördelar med att låta andra yrkesroller komplettera det relationsbyggande arbetet, inte minst för elever som av olika anledningar mår dåligt i skolmiljön. Det avlastar lärarna, samtidigt som det kan underlätta för eleverna att anförtro sig till någon som inte har en bedömande roll. Else förklarar:

Peer Support stöttar elever med sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det är personer som har tid och möjlighet att vara en trygg vuxen som eleverna kan känna en tilltro till.