Tematext om brukarinflytande utifrån Handbok i brukarinflytande
Handbok i brukarinflytande är sjösatt och tryckt. Under våren har arbetet med att implementera boken i region och kommun tagit form. Den här veckan har vi belyst delar av bokens innehåll i våra sociala medier. Nedanför sammanställs inläggen.
VAD ÄR BRUKARINFLYTANDE I PSYKIATRISK VÅRD OCH OMSORG?
Vi börjar med begreppet som ligger till grund för boken: brukarinflytande. I sin snävaste definition innebär brukarinflytande att personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående, ska få inflytande över stödet och vården som de får.
I en bredare definition av begreppet skriver Handbok i brukarinflytande så här: ”det [brukarinflytande] kan förstås dels som individens inflytande och delaktighet i sina egna insatser, dels att verksamheter utvecklas utifrån kunskap och erfarenheter från de som verksamheten är till för, eller att demokratiskt formade nätverk eller föreningar påverkar riktlinjer och styrning av verksamheter som ger insatserna”.
I handboken fastslås även att brukarinflytande är en fråga för samhällets alla arenor som möter, behandlar och/eller beslutar om individers liv och vardag. Snarare än enskilda insatser och aktiviteter kan begreppet ses som ett förhållningssätt och arbetssätt.
Att arbeta med brukarinflytande har många fördelar. Några av dem listar vi på bilden.
EVIDENSBASERAD PRAKTIK OCH EGEN ERFARENHET
Brukarinflytande grundas i idén om erfarenhetsbaserad kunskap. Handbok i brukarinflytande beskriver det så här: ”denna [erfarenhetsbaserade] kunskap går inte att läsa sig till, genom varken utbildning, kurser eller handledning. Det är kunskap som bara kan skapas genom att själv, eller som anhörig, erfara psykisk ohälsa, vård- eller stödinsatser och hur det påverkar ens liv och vardag”.
Den erfarenhetsbaserade kunskapen är viktigt att ta hänsyn till utvecklingsarbetet i psykiatrisk vård och omsorg. Dessvärre tas den inte alltid på samma allvar som andra typer av kunskaper, exempelvis professionens kunskap och forskningen inom området. Anledningen till det kan bland annat vara osäkerhet kring hur man kan arbeta med erfarenhetsbaserad kunskap. Längre ner ger vi exempel på aktiviteter och verktyg som tar sitt avstamp i denna kunskap.
Enligt Socialstyrelsen bör verksamhetsutveckling utgå från evidensbaserad praktik, det vill säga bästa tillgängliga kunskap. I den evidensbaserade praktiken vägs tre kunskapskällor samman, varav den egenerfarna kunskapen är en av dem. På bilden ser du hur evidensbaserad kunskap fungerar.
BRUKARINFLYTANDE PÅ TRE NIVÅER
Brukarinflytande är ett brett begrepp och kan upplevas svårt att ta sig an. För att förtydliga hur brukarinflytandet bör implementeras och användas kan man utgå från tre olika nivåer: individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Exempel på vad som ingår i de olika nivåerna ser du på bilden nedan.
Det är viktigt att arbeta med inflytande parallellt på samtliga nivåer – de är nämligen förutsättningar för varandra. I Handbok i brukarinflytande beskrivs det på följande sätt: ”Utan inflytande på individnivå finns inga förutsättningar för personer eller föreningar att kunna arbeta och representera på verksamhets- och systemnivå. /…/ Utan inflytande på verksamhetsnivå finns inga förutsättningar att omsätta brukainflytandet i praktiken i de verksamheter som möter och påverkar många patienters och brukares liv och vardag. /…/ Och utan inflytande på systemnivå finns inga förutsättningar att påverka beslutsriktningar, policys eller handlingsplaner så att det praktiska arbetet på de andra nivåerna blir genomförbart, varken för verksamheter eller för föreningar”.
IMPLEMENTERING AV HANDBOK I BRUKARINFLYTANDE LOKALT OCH REGIONALT
En handbok är såklart overksam om ingen tar del av den och arbetar utifrån den. Därför lägger vi stort fokus under 2021 på att implementera Handbok i brukarinflytande lokalt och regionalt.
Uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen och kommunerna i länet, via kommunalförbundens samarbetsorganisation VästKom. Två medarbetare på NSPHiG har i uppdrag att koordinera, utbilda och handleda arbetet med handboken. Dessa är Filippa Gagnér Jenneteg (huvudförfattare av handboken) och Sara Svensson (medförfattare till handboken).
– Våra roller är att lyfta fram brukarrörelsens kunskaper, erfarenheter, perspektiv samt arbetssätt och metoder i alla sammanhang vi verkar i. Vi erbjuder metodstöd till alla som är intresserade av att lära sig mer om handboken, brukarinflytande eller önskar stöd i utvecklingen av brukarinflytande. De som är intresserade får höra av sig så lägger vi upp en gemensam planering för detta, berättar Sara och tillägger:
– I och med pandemin blev det tydligt att nästa steg är att ta fram en webbutbildning som komplement till handboken. Vi har reda börjat planera den. Utöver det ska vi fortsätta presentera den i olika sammanhang, såväl för verksamheter som för beslutsfattare och brukarorganisationer.
NATIONELL OMARBETNING AV HANDBOK I BRUKARINFLYTANDE
Den lokala och regionala implementeringen av Handbok i brukarinflytande har fortlöpt sedan lanseringen i slutet av 2020, men intresset för handboken sträcker sig även bortom Västra Götaland. Därför är det, till vår stora glädje, bestämt att den ska ligga till grund för en nationell handbok i brukarinflytande!
Redan vid framtagandet av den regionala handboken påbörjades en dialog mellan NSPH riksorganisation, NSPHiG, NSPH Stockholm och NSPH Skåne om att ta fram en liknande skrift ur ett nationellt perspektiv, med exempel och erfarenheter från hela Sverige. Den nationella handboken är beräknad vara tryckt och klar strax efter sommaren.
AKTIVITETER OCH VERKTYG FÖR ÖKAT BRUKARINFLYTANDE
Kommer du ihåg bilden på de tre inflytandenivåerna som vi visade högre upp? Vi nämnde att det är viktigt att arbeta med brukarinflytande på samtliga tre nivåer; individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. På bilden nedan ger vi exempel på brukarinflytandeaktiviteter kopplade till de olika nivåerna.
Det är viktigt att huvudmän samverkar med brukarrörelsen när aktiviteter och verktyg ska arbetas med. Återigen vill vi understryka vikten av att den egenerfarna kunskapen tas tillvara. Handbok i brukarinflytande skriver så här: ”Vår erfarenhet är att det viktigaste i representantskapet /…/ är erfarenheten av utanförskap, skam, utsatthet och att man kan använda sig av erfarenheten, förhålla den till många andras erfarenheter och föra fram den sammanvägda bilden”.
För att arbeta systematiskt, långsiktigt och hållbart med aktiviteter för brukarinflytande rekommenderar vi metoden som presenteras i Handbok i brukarinflytande. Den beskriver hur man kartlägger, samordnar, genomför och följer upp hela inflytandearbetet.
FILIPPA GAGNÉR JENNETEG BERÄTTAR OM BOKEN
För att rama in det som har sagts i den här texten bjuder vi på ett filmklipp där bokens huvudförfattare Filippa Gagnér Jenneteg presenterar boken, vilka den riktar sig till och hur upplägget ser ut.
Att sammanställa information, kunskap och erfarenheter NSPHiG har samlat på sig under åren och koka ner det till en handbok är ett gediget arbete. Filippa, tillsammans med andra, har gjort det med bravur!
